Metamorfos


Jag vill dröja kvar ännu en stund
jag vet att du tänker bryta upp...
Jag kommer att gå omkring och sörja
Tårar kommer att väta mina kinder
Alltid kommer du att finnas
i mitt hjärta,min älskade
Du är en del av mig...

Allt det som du givit mig
kommer jag att ha kvar
Barnen,barnbarnen,kärleken, konsten,musiken,vännerna
kommer att omsluta mig
som ett dyrbart täcke
Jag skall sitta och värma mig
innesluten i detta blåskimrande täcke,likt en puppa
Tills jag åter en dag,kan sträcka mig upp och ut...
Då skall jag veckla ut mina tunna vingar
och sakta fladdra ut i livet
och i allt jag ser och upplever kommer du att finnas
med - du min egen älskade


© Ann-Christin Larzon

Skråmor


ansiktet repat
mycket tränger sig
objudet fram
ur sprickorna

ibland läker det
av sig självt
från insidan

ändå försöker jag
alltid mäta djupet


© Margaret Axell

Järnspisen

Järnspisen Foto: Pax

Jag sjunger på sista versen, nu när jag står här i
solen och gonar mig. Dofter kommer emot mig.
Doften av tallbarr från skogen. Doften av nässlor
från dynghögen bortom stenmuren, där ladugården
en gång låg. En fin utsikt har jag över det som var förr:
Resterna av huset, där generationer av barn vuxit upp.
Den knotiga apeln, som gav frukt och mos till gröten
och till sockerkakan mor bakade om lördagarna.
Fars sotade strömmingar finns inbrända bakom rosten.
Enerötterna flätar in mina fötter. Jag dras mot jorden.

© Gerd Vading

Höstbilder

Höst i parkenFoto: Sixten Edling

I rött och gult står
doftande i gryningen
ett förtrollat träd

© viktoria

 
 

vaknar
ser att jag är här
          och dagen
vinden ökar

djupt i den röda lönnen
darrar såret efter grenen

en ljusflod tränger
klarsynt
genom tomrummet

 
© ingrid_e



 

rött som blod
grenar som ådror

löven faller
förmultnar
försvinner

denna höst
som alla andra -

  
© Didania


 

löv - parallella fall mot jorden - sådana mängder med färg
som spills ut bara för att försvinna från en dag till en annan
torkar mig över pannan och försöker förstå

  
© Alina


 

Trädkronors höstglöd
förbyts av fallande snö
Kölden är märkbar

  

© Irice



nu faller löven
kala svarta står träden
snart kommer våren

   

© Emilie04



en sista glödande
hyllning till livet
dalar i tysthet

bladets nerver
blottläggs
som ådrorna
på den gamlas händer

  

© etha


 

en solig dag med hög och klar luft
minner mig trädens guld och purpur
om löftet du gav

jag dansar fram
glädje och längtan
finns som sprittande kolsyrebubblor i min kropp

© Ebba


Datorliv


befriade från fysisk kropp
möts energierna i cyberspace
dras till varandra -
stöts ifrån varandra -

den ömmande kroppen
med sitt varma blod
placerad framför datorskärmen
där ingen kan se eller beröra den

de elektroniska signalerna
tolkas och skapar sin egen verklighet -

den svaga värmen från monitorn
fortplantar sig till ansiktet framför skärmen


© Benedicte Bergmann

En ny närvaro

ta dig ut ur denna pardans
ovädersmolnen har samlats
                                   under år
låt stormen anfalla
och fälla dig till marken

du kommer att resa dig
igen, min kära
detta var en rastplats
dit du inte återvänder

ett andetag
ett hjärtslag mot
stegen in i närvaron


© Margaret Axell

orkanstyrka


utströdda fragment
av en sorts vardag
sitter fortfarande kvar
som märken i luften

vindstyrkan översteg
32,7 m/sek och det
mesta har raderats
mellan oss


© Anita Westin





 


Skyltdikter till Ordfestivalen


Ordfestivalens logga

Vid
Östhammars Ordfestival 2006 bidrog Skrivarklubbens medlemmar
med dessa skyltdikter om mångfald som ställdes ut i skyldfönstren i centrala Östhammar.


En levande matta över fjället, gråskala 

hornen som grafiska tecken mot skyn.

 

I ögonhöjd en rörlig remsa och fast jag sett

det många gånger förr har jag inte förstått

hur det går till; att bölja motståndslöst genom

 skravlet, videt och krypbjörken.

 

Det kanske har med Saivovärlden att göra.


© Anita Westin



med kniven i hand
får man inte äta, sa han
och förresten
vänder du gaffeln fel
- maten trillar ju av!

 

© Barbro Hellberg



 

jag är inte grek och inte jude
det arabiska i mig är mycket ringa
jag är svensk - helt visst!
men kanske även tysk och finsk
eller något annat ännu inte klarlagt 

© Lena Köster 


 

 

Du tränger in i mitt liv
ger nya ljud, dofter och syner -

Du drar horisonten vidare
och målar om min världsbild -

Du får mig att växa!

 

© Benedicte Bergmann



 

din främmande lukt
dina sammetslena ögon
dina ovanliga vanor

orden som slog rot
brännmärkte mig

 

© Christina Stenmark



 

Det heter PREI
Förkortningen av integrationsprojektet.
I min dröm blir det PREY
En bön om att leva tillsammans
med en utsträckt hand.

© Berit Nilsson

du vågade inte höja ditt huvud
du vågade inte möta min blick
då tog jag din hand i min
mötte ditt leende
och såg en ny vän


© Lisa Bergström                                    




grönsaksbutiken är stängd

kärran är packad
med småbarn och filtar 

kvar i källaren
sitter mormor skälvande
vid varje krevad 

mitt barn, mitt barn
fly upp i bergen!   
                                                                                                        

© Gerd Vading




 

till en tjurfäktares minne 

just detta klockslag
kom att för alltid                                                             
stanna inom mig

jag var mycket ung
när jag mötte honom
när han tvingade mig


att se döden
blodet
när lejonets styrka
krossats

 

när alla klockor visade fem

 

© Margaret Axell

Skrivkramp


en i stunden erövrad

skärningspunkt

ger mig befogenhet att skriva:

               ett lönnlöv blåser förbi
               orden blir gula

får jag det
får jag det

drar sakta handen över orden
som öppnar sina svärtor


© Gerd Vading


   


 

Här lägger jag in våra dikter

Här kommer jag att lägga in dikter skrivna av min vänner i olika skrivarklubbar, som jag är med i:
Utposter
Seniorkontakten

Sockerdricka


När vi har jobbar färdigt med våra dikter så kan det vara kul
att ha dem samlade litet snyggt på ett ställe.

Poesibild