Akvareller 2011
Akvareller 2010
Akvareller 2009
Akvareller 2008
© Gerd Vading
Klicka på bilderna så blir de större
Akvareller 2007
Akvareller från 2006
© Gerd VadingKlicka på bilderna för att göra dem större
Hans Leygraf
han kommer
sakta gående över gården
med käppen som stöd
försiktigt för att inte
snava i gruset
den levande legenden
virtuosen
slänger käppen och svävar
fram till flygeln
gammelmanshänderna
blir unga
av solbelysta tangenter
känsligheten
sorgmodet
lekfullheten
styrkan
i Schuberts B-dur sonat
fyller oss som förr
leende
tar han emot vår beundran
© Gerd Vading
sakta gående över gården
med käppen som stöd
försiktigt för att inte
snava i gruset
den levande legenden
virtuosen
slänger käppen och svävar
fram till flygeln
gammelmanshänderna
blir unga
av solbelysta tangenter
känsligheten
sorgmodet
lekfullheten
styrkan
i Schuberts B-dur sonat
fyller oss som förr
leende
tar han emot vår beundran
© Gerd Vading
Dagar utan Morris
långsam rörelse runt i huset
smyger, lockar
som om du bara retas
så egendomligt övergiven
söker jag en punkt, en plats
där du borde finnas
© Gerd Vading
Sapfisk midsommar
Regnet strilar ner medan kalla vindar
viner över himlen, genom riggen och
river tag i midsommarstångens kransar.
Barnens sång ljuder
lyckligt över ängen. Musiken lockar
fram en klingande röst från ett fjärran land
och soranska sånger från bergen tystar
kväkande grodor.
© Gerd Vading
viner över himlen, genom riggen och
river tag i midsommarstångens kransar.
Barnens sång ljuder
lyckligt över ängen. Musiken lockar
fram en klingande röst från ett fjärran land
och soranska sånger från bergen tystar
kväkande grodor.
© Gerd Vading
Ögat mot havet
© viktoriai vindens rörelse
i vindharpans toner
som kretsar runt
i mina rum
känner jag igen dig
som bebor mig
vi är knölar av samma jord
och vi beskådar världen
genom dess ögon
© Gerd Vading
Knoppen
bladen vecklar ut sig ur knoppens hölje
som skrynkliga ansikten på nyfödda barn
blåröda i synen
ett första livsskri ut mot snöyran utanför
© Gerd Vading
A PRIORITAIRE 1
Postmästaren i sin säng
ofärdig, olycklig
Hur skulle han någonsin…
Breven som vandrat genom länder
kärleksfulla, passionerade
Tänk om hon visste…
Han skriver det sista brevet
förtvivlad, ångerfull
I morgon vet hon…
© Gerd Vading
Eddie Figge
Eddie Figgegult ljus, en båge
över rörligt vatten
rymdsignaler
tunna som metalltrådar
ut mot havet
ner i djupet
fri
fri
aldrig mera:
dansa min docka
© Gerd Vading
Järnspisen
Foto: PaxJag sjunger på sista versen, nu när jag står här i
solen och gonar mig. Dofter kommer emot mig.
Doften av tallbarr från skogen. Doften av nässlor
från dynghögen bortom stenmuren, där ladugården
en gång låg. En fin utsikt har jag över det som var förr:
Resterna av huset, där generationer av barn vuxit upp.
Den knotiga apeln, som gav frukt och mos till gröten
och till sockerkakan mor bakade om lördagarna.
Fars sotade strömmingar finns inbrända bakom rosten.
Enerötterna flätar in mina fötter. Jag dras mot jorden.
© Gerd Vading
Skrivkramp
en i stunden erövrad
skärningspunkt
ger mig befogenhet att skriva:
ett lönnlöv blåser förbi
orden blir gula
får jag det
får jag det
drar sakta handen över orden
som öppnar sina svärtor
© Gerd Vading