Viktorias galleri och diktarstuga

området där

allt ljus äts upp

och tätheten är

definitiv

inga frågor men

kompakta ord

© Anita Westin

tjäran

som flödade

utmed skrovet

som droppade

ner i gräset

som dränkte, sänkte

duvans fjäder

mot jorden

© Gerd Vading

som en osynlig våg
ljuder sången över viken

åror lyfter vattnets tårar

© Tuula Pöyhönen

framtiden är
enbart mörker

livet är slut

kärleken är slut

återstår bara
att vänta på döden

© lebhard

avtryck

snärjda i skuggor

jag tecknar dem noggrant

streck för streck

som vore demin historia

och släcker sedan lampan

© Margaret Axell

vandrade på okänd stig
en bergskam svalde solskivan

jag snubblade och föll
när dimman dolde stigen

omslöts av mjuk mossa
och hörde ugglors hoande

vid tjärnens strand
anade jag älvors skira slöjor

© Lisa Bergström

Ingen nåd från tankerummet

där mörker spelar fritt

ingen glömska ges från sorgen

Målar, målar mörka orden

när ska lindring ges från våndan

var är dörren ut till ljuset

tyst i hjärtat gungar
fantasins sköra blommor
genomskinliga
uppfyllda av nattens gröna dis

i spegelbilden anas
verklighetens mörker


© Gerd Vading 



Livets flod
rinner förbi

vi var synliga ett ögonblick

satte vi spår
i tidens ström

satte vi spår i varandra?


© Benedicte Bergman 



samla frön
från blå violer

så i dubbla rader
till ett hav i grönt och blått

sova i blomsterrum
och drömma

© Margaret Axell 



ljusets skugga
lämnar avtryck
som ett negativ
av sitt liv

en förklaringsbild
av magisk sanning


© Lisa Bergström



Plantan,
utan förankring

i det mörka
i smärtan
i sorgen

försvinner den
i brist på kraft?


© Berit Nilsson



på var sin sida
om glaset

i
spegelbilder
och
parallella rum

ingen
talar
stum


© Anita Westin

Ljus kan spegla mörker
mörker kan inte spegla ljus

men båda är
varandras
förutsättning

© Barbro Hellberg

svärtan
i det stelnade vita
det falska mörkervattnet
häver sig
i en svag virvel
lockar
skrämmer
lever sitt eget liv

© Margaret Axell 



själens varsamma
vandring

de underjordiska
blommor som
öppnar sig

strax under mörkret

© Gerd Vading



snö så mjuk
is så hård
grotta så svart

gömsle för
dolda drömmar
bo för sanning och saga

en aning viskar
det är våren själv
den vilar i väntan
en liten tid än

© Lisa Bergström 



Suget i kroppen
svarta ishålets dragning
mörkret inom mig

© Berit Nilsson 



snön är mjuk
snön slätar ut
inbäddad är världen
men osäker

plötsligt finns det
ishålet öppnar sin famn
dubbelt svart mot det vita

evig tystnad ruvar
väntar under ögonblickets mantel

© Benedicte Bergman

värmen dröjer kvar
längst där inne

kanske försoning
väntar, bävar
under det iskalla täcket

längtar till ljuset

I rött och gult står
doftande i gryningen
ett förtrollat träd

© viktoria

vaknar
ser att jag är här
          och dagen
vinden ökar

djupt i den röda lönnen
darrar såret efter grenen

en ljusflod tränger
klarsynt
genom tomrummet

rött som blod
grenar som ådror

löven faller
förmultnar
försvinner

denna höst
som alla andra -

löv - parallella fall mot jorden - sådana mängder med färg
som spills ut bara för att försvinna från en dag till en annan
torkar mig över pannan och försöker förstå

Trädkronors höstglöd
förbyts av fallande snö
Kölden är märkbar

© Irice



nu faller löven
kala svarta står träden
snart kommer våren

© Emilie04



en sista glödande
hyllning till livet
dalar i tysthet

bladets nerver
blottläggs
som ådrorna
på den gamlas händer

en solig dag med hög och klar luft
minner mig trädens guld och purpur
om löftet du gav

jag dansar fram
glädje och längtan
finns som sprittande kolsyrebubblor i min kropp

© Ebba