Förklaring

Det var ju de två små orden, som retade mig.
Varje morgon, varje kväll. Alltid samma visa.
Jag var tvungen att göra något. Hörselkåpan
fungerade inte. Den skavde bakom örat. Och
du ville inte förstå vinken, då jag krängde på
mig groddräkten redan vid middagstid. Så nu
sitter jag här på botten bland sand och stenar.

© viktoria

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback