Hans Leygraf
han kommer
sakta gående över gården
med käppen som stöd
försiktigt för att inte
snava i gruset
den levande legenden
virtuosen
slänger käppen och svävar
fram till flygeln
gammelmanshänderna
blir unga
av solbelysta tangenter
känsligheten
sorgmodet
lekfullheten
styrkan
i Schuberts B-dur sonat
fyller oss som förr
leende
tar han emot vår beundran
© Gerd Vading
sakta gående över gården
med käppen som stöd
försiktigt för att inte
snava i gruset
den levande legenden
virtuosen
slänger käppen och svävar
fram till flygeln
gammelmanshänderna
blir unga
av solbelysta tangenter
känsligheten
sorgmodet
lekfullheten
styrkan
i Schuberts B-dur sonat
fyller oss som förr
leende
tar han emot vår beundran
© Gerd Vading
Kommentarer
Postat av: Rebecca
påminner lite om lasse berghadens låt... kommer inte ihåg vad den heter...
Postat av: Gerd
Det var snabbt svarat.
Jag kan inte komma på vad du menar.
Postat av: Citrikka
Fint!
Postat av: Charles Sandström
Hej Gerd!
Jag har just upptäckt din dikt om Hans Leygraf, angenämt.
Varsamt och med en nyanserad färgskala låter du Leygraf möta oss som suverän musiker och begränsad
människa.
Charles Sandström
Trackback